Jomen!

Ja nu har jag kommit hem från Eksjö för sista gången på väldigt länge :*( har hunnit vara hemma ett par dagar, haft fett tråkigt och nu är jag sjuk. Så kan det gå!

Ja vad säger man? Det blev ett helt grymt dygn nere i Eksjö, började med att världens grymmaste busschaffis droppade av mig precis vid C-orten, så jag slapp gå låångt. Helt okej!

Sen så slängde jag mig med huvet före in i den mycket avancerade och mycket svåra (not) banan på ö2. Kände mig som en äkta orienterare när jag älgade rakt på genom det största träsket jag kunde hitta på kartan, inte helt smart och en massiv bom (inte okej!) men jag hade ju kul iaf :D resten av banan gick faktiskt bra, och jag lyckades ta mig i mål utan några större svårighter. Förutom det där sabla tornet som inte syns på kartan ;) Det var iallafall fett kul att springa, får jag nog ta och göra om nån gång :D

Till min förvåning kom jag inte sist :D höhö! kom typ 36 av 150 elelr nåt sånt, men som Hanna så glatt påpekade sprang jag tydligen mot typ tolvåringar och gamlingar. Tack för den! ;)

Jaja, lyckades handla i en marka utan att dö, och sen kom nästa utmaning för dagen: duscha :D det var fett creepy, och kallt vatten. Jag säger som Elsa: orienterare är lite av ett eget folk. Jo tack, det har jag verkligen märkt senaste månaden.

jag sprang alltså den femte och sista etappen på O-ringen, så på kvällen väntade nåt så spännande som 6e! :D dvs avslutningsfest med flera tusen orienterare. Det vart en mycket intressant kväll som jag på nåt lustigt sätt avslutade smygandes runt i stadshotellet, med slutdestination Barbadoslogen. Haha, en mycket spännande historia! Sen kan ju tilläggas att Lök-Laila är bra på allt! Till och med att dricka :)

Vaknade upp och vandrade tillbaka till C-orten där jag väckte Maria och hängde med henne, hon lärde mig hur man läser definitionen :D och det var verkligen på tin :P

Sen satte jag mig på bussen hem och det var sjukt sorgligt, för det var liksom slut på riktigt då. Slut på lägret och alla underbara människor! Inte okej :'(

Men men, man träffas ju förhoppningsvis igen, på ett eller annat sätt!

Nu får det vara nog med mitt sentimentala dravel :P blev dock inte så mkt, skulle kunna rabblat fina minnen i ett par timmar, men så kul ska vi inte ha!

puss