Entand

Nu har jag fått tillbaka datan från skolan så jag kan blogga :)

Vi har vatt på vandring med skolan i fyra dagar. Fast vi gick bara i tre. Varför kan jag återkomma till :P

Vi började hurtiga och glada i måndags med en bussresa till Skottvångs gruva. Under tiden såg vi på Dum dummare, skön film :D

Sen när vi kom fram fick vi lunch, kollade på en damm med en anka i, och senare visade sig vara en fyra hundra meter djup damm (gruva, whatever)

Sen var det dags att ge sig av. Dock hade vi inte ens kommit in på själva sörmlandsleden innan vi gick fel. Kartan var en konstig karta, och ingen lyssnade på Emma och mig ;) så det tog oss ca en timme och flera extrakilometer innan vi kom in på den riktiga leden. Men sen flöt det på bra, vi knallade på, tog en fika och lyssnade på musik. Det skulle vara fem kilometer typ trodde vi. Men det var typ nio. Så det kändes lite segt på slutet xD

När vi kom fram vart det att smälla upp det glamourösa stormköket och laga mat, medans de andra byggde vårat exklusiva vindskydd med hjälp av två presenningar. Vi åt så mycket som kyckling och ris med thai/barrsmak. Mycket gott! Sen skulle jag vara fräsch och bada, det var ISKALLT och Timmy & co kastade kottar på mig >.< :P

Sen mös vi lite vid brasan i vårt vindskydd och gick och la oss. Dock kunde jag inte sova, det var obekvämt på grund av en knöl i marken, det kliade överallt, och man kunde inte andas eftersom man var tvungen att ligga helt i sovsäcken för det var så mycket mygg >.< de surrade som små as också, dessa myggor från helvetet!

Efter en lång natt vaknade jag och Emma runt fem, och gick upp och gjorde blåbärssoppa. Det var så varmt och mysigt xD Sen började de andra vakna, slitna efter natten var ett antal på väg att ge upp och åka hem. Men så blidde det inte, och efter att ha lyckats få ner allt i väskan igen (den var tung, bu-hu) och lite gröt bar det av på den andra dagens etapp.

Det började inte så där värst kanonbra, Emma L fick typ dyngont i foten efter ca två kilometer, så vi fick stanna ett tag och vila, smörja fot och linda om. Men sen funkade det mkt bättre, vi tog en liten shortcut och gick på vägen ett par kilometer, lekte en massa dryga ordlekar och hade oss. En trevlig del av vandringen. Dock demolerade den mina tår, typ, gjorde bra ont ett tag :P

Efter sisådär en mil kom vi fram till ett trevligt vindskydd, där vi lagade spaghetti med bacon. Det var enda gången i mitt liv jag har tyck pasta är gott fast den inte är saltad xD

Efter nån timme bar det av igen, och efter en massa stora plaskpölar, spänger, backar och ett utkiksställe som man inte hade nån utsikt på var vi framme vid härbärgssjön (tror det var där vi sov iaf)

Återigen dags för fräsch-Linnea och bad. Lika iskallt denna gång. Sen var det återigen dags för mig och min gode vän stormköket att jobba, pulvermos och grillade köttbullar. Har ätit bättre. Vill också säga att vårat vindskydd denna kväll var mkt bra konstruerat :D bästa platsen hitat vi! :P

Framåt kvällen var det dags för underhållning. Det vart ”Så kan John Bauer låta”. Efter mkt skönsång(NAT) av mig blev det en jordskredsseger till grupp 4, the one and only!! In your fejs, Peter! xD muhaha

Sen hade vi en tävling till, vem som kunde skrika WHAAOW högst, jag harfortfarande ont i halsen vafan xD

Sen var det råmys vid brasan, marshmallows och allmän trevlighet. Ett litet minus var dock att alla var törstiga och ingen hade vatten >.< xD och att det var ännu mer mygg än dagen innan, och då hade det inte vart lite kan jag säga.

Sen gick vi och la oss, denna natten sov jag mycket bättre, dock tappade jag mössan typ fem ggr medans jag sov (what?) och det regnade in lite på mina fötter .P Och när vi vaknade var det ÄNNU MER mygg. Fifan säger jag bara.

Efter en god frukost på sjövattensblåbärssoppa med extra skräp och torrt tunnbröd med mjukost på tub, bar det av igen. De första sju-åtta kilometerna gick sådär, Emma mådde sjukt illa, alla var törstiga, och därför ville vi gå så snabbt som möjligt för att komma till vattenpumpen som fanns efter dessa sju-åtta kilometer. Vi trodde vår lycka var gjord när vi hittade ett torp, men där fick man inte tag på nåt vatten >.<

Positivt var iaf att det var sjukt fint väder och att det var sjukt fint där vi gick  fast när de andra drog med oss på vägen (det var tydligen lättare att gå där) ist för på leden en bit, missade vi det finaste på hela vandringen typ. Illa >.< :P

Sen kom vi ÄNTLIGEN fram till vattnet, men det var så sjukt mycket mygg så vi tog ingen längre paus utan fortsatte, mycket otörstigare och lite gladare mot Ösjön, där vi åt lunch, pasta carbonara på specialskogsvis. Det var nice somfan, för det var typ inga mygg där alls. Vi chillade ett tag, tog lite kaffe och hade allmänt trevligt.

Sen började helvetet :P
När vi gick kom vi in i en skog, och där gick myggorna från helvetet till MEGAattack. Det var helt sjukt. HELT SJUKT. Stod man still i två sekunder, eller bara saktade ner, så hade man säkert 50-100 myggor på sig. Så därför betade vi av typ 7-8 kilometer i dyngtempo, och fem minuters vila var allt vi klarade av på grund av dessa jävla myggor. Så när vi äntligen kom fram till dagens mål, hade jag så sjukt ont i höfterna, och jag var typ helt slut. Trodde jag då iaf. Ändå var man sjukt lättad att komma fram. Men det varade i ca 20 sekunder, innan man insåg att det var ÄNNU MERA mygg där än i skogen. Det tog knäcken på mig xD jag fick rycket och typ hoppade i sjön, det var iskallt med ändå ganska skönt, må jag säga.

Sen efter kanske en kvart kom lärarna, och på typ allmän begäran bestämdes det att vi skulle fortsätta de sista sex kilometrarna vi skulle gått sista dagen in till Malmköping, för det gick inte att vistas bland alla mygg, ännu mindre sova där.

Men somsagt var jag vad då trodde var helt slut, så det blev nog de sex jobbigaste kilometrarna i mitt liv. Jag hade Gått sjukt fort i åtta kilometer, och inte hann vi äta nåt innan. Mitt godis/nötter och sånt var slut, så ingen extraenergi kunde man få i sig. Dock gav Jonas mig lite nötter, min räddning :P

Det var sjukt påfrestande, man orkade egentligen inte gå mer, men man visste att det höll på att bli mörkt, och gå i skogen i mörkret är inte kul. Plus att vi inte hade en aning om var vi skulle ta vägen när vi väl kom till Malmköping.

Sen efter kanske två timmars vandring (ingen aning om vad klockan var) kom vi till Malmkpings camping. Det var typ mörkt sista biten, och man var så trött så man nästan tjöt och blev förbannad för ingenting. Men känslan när man väl var framme, och visste att man inte behövde gå mer, och man tog av sig väskan, fifan vad skönt :D har aldrig känt mig så lätt. Plus att bästa mentorn Lena hade åkt typ 10 mil för att möta oss på campingen med cola och kexchoklad, Tur det, annars hade jag typ dött, blodsockret var nog nere på -200. Men den bra känslan varade i ca 3 minuter, och tog slut på min sista energi. Jag var helt slut, och då menar jag HELT slut. Det var så pass att jag, Linnea Edstrand, satt och tjöt. Jag vet inte varför, men helt plötsligt när jag satt i mörkret på en strand i Malmköping började jag tjuta. Det var nog en blandning av trötthet, hunger, utmattning, lättnad och stolthet. Jag hade ju klarat det. Det är svårt att förklara dendär känslan man hade hela kvällen, man måste uppleva det själv. Sen kom en av de bästa grejerna på hela vandringen, Elin och Peter kommer och säger att de har fixat sängar åt oss. SÄNGAR! :D:D:D det var så sjukt skönt. De som hade campingen hade fixat så vi kunde sova på vandrarhemmet och i stugor. Fifan vad skönt! Jag har aldrig varit så trött, eller njutit så mycket av att lägga mig på en säng. Jävlar vad skönt det var.

Och sen på morgonen, när jag kunde duscha. Oj oj oj säger jag bara! Sen ska vi inte tala om när vi var nere vid badplatsen, och inte behövde släpa runt på väskorna, gud vad lätt man kände sig.

Och sen kommer vi till det bästa av allt med den här dagen. Vi gick in till centrum(centrum?) i Malmköping och åt PIZZA. Med bearnaisesås. Och sen på det n stor Loka citron och sura bilar, liggandes i solen när vi vänta på bussen. Underbart, dyngnice, ja fifan :D

En kom bussen och hämtade oss, vi såg på School of Rock, den var rätt kul :D

Och sen i stan kom Mami och hämtade mig.

Sen sov jag ungefär lika gott en natt till, det har aldrig varit så skönt med en madrass på golvet ;)


Jag kanske slänger in lite bilder när jag får, tog ju inge egna :(

puss o kel